10 punkter för en bättre ålderdom

2: Bättre seniorbostäder

Dela:

Nuvarande bostadsutbud för seniorer är oftast alldeles för enahanda, trista, fula och dysfunktionella. Alla som får leva åldras – hur vill du bo i framtiden?

Dagens bostadsutbud för seniorer är i huvudsak likriktat, torftigt, fult och dåligt genomtänkt. Äldre personer buntas ihop som ett kravlöst kollektiv i bostäder att FÖRVARAS i, likt som på institution. Det behövs massor av MELLANBOSTÄDER för äldre. Som är som vanliga bostäder men vänder sig till en äldre befolkning. Kanske med en lobby i entréplanet och en enkel cafeteria..? Ett yoga- och gymparum… en enkel föreningslokal… men nej detta är för svårt och omöjligt. Det behövs SJUKHEM för multisjuka samt vackrare ÄLDREBOENDEN utan institutionskänsla för alla de som behöver mycket hjälp. Allt det här brister i dag. Kommunerna måste ta fram mark så att det kan byggas riktigt bra boenden för SENIORER av MÅNGA OLIKA SLAG för OLIKA BEHOV. Här brister Länsstyrelserna i sin tillsyn. Skärpning tack.

Seniorens bostadsmiljö ska fungera såväl i

1) förebyggande syfte

2) som bevarande

3) som rehabiliterande.

OPTIMALT ser det ut så här ungefär:

A. Bostaden ska ge goda möjligheter till gemenskap, men gärna också ge plats för avskildhet och stillhet. Gärna små sköna hörnor här och var med utsikt över grönt, liv och rörelse.

B. Bostaden ska förmå ge möjligheter till kontinuerlig ”vardagsmotion” via utemiljöer och enklare köksbestyr, etc. Detta är sådant som upprätthåller koordination, rörelser och balans och påverkar senioren mentalt. Samt skapar mening och sammanhang.

C. Bostaden och närmiljön är särskilt viktig för seniorer då de tillbringar mycket tid hemma. Då ska det vara lätt att ta sig ut till en grön plätt för ombyte och vederkvickelse. Att skifta miljö skapar struktur och skiljer på dag och natt vilket ger bättre nattsömn. Goda ljud- och ljusförhållanden, behaglig färgsättning och sköna material är självklarheter, men som ofta brister rejält.

Äldre om några ska ha råd att bo i nybyggda och moderna bostäder

Äldre ska inte som idag, hänvisas att bo i billiga, nedgångna, svårstädade och lyhörda bostäder. Nya bostäder har glidmedar i skåp och lådor som gör matlagning och hushållsbestyr smidigare. Det minskar behovet av hemtjänst. Såväl fattigpensionärerna som de med en medelmåttig pension hänvisas idag att bo i äldre bestånd. Ibland saknas där hiss eller så är entrédörrarna gamla och tunga. Tvättmaskin saknas i bostaden. Det mesta är trögt och tungrott. Badrummen är små i äldre bostäder.

Eller så flyttar senioren till ett äldreboende och då kan köken ofta se ut som nedan.

Suck… en ganska vanlig syn i många bostäder avsedda enbart för äldre.  Dessa ”kök” förmedlar / påminner om att du ska inte laga mat eller baka mer. Detta passar säker många men inte alla. Köksbestyr skapar ofta mening och sammanhang, upprätthåller bra vardagsmotion, – medan dessa trista pentryn begränsar. 

Alla äldre förtjänar ett fint kök. Matlagning ger vardagsmotion. Håller hjärnan igång och vässar smaklökarna.

Idag finns ny och vetenskaplig forskning om boendemiljön som nonchaleras

Hur vi bor påverkar oss. Medvetet eller omedvetet tar våra sinnen intryck av form, färg, ljus, skugga, patina, akustik, ljud, materialval, dofter, med mera via omgivningen. Yttre kvalitéer samverkar med människan på såväl ett fysiskt, som psykiskt och själsligt plan, ibland utan att vi vet om det. Kunskaper om detta ämne kallas för miljö-och arkitekturpsykologi, alternativt benämnd evidensbaserad design, och är ett relativt nytt vetenskapligt ämne som växer fram allt mer. Vi ska givetvis bygga mer utifrån dessa nya och vetenskapliga kunskaper.

Att förstå hur närmiljön påverkar oss mentalt och fysiskt: Arkitektur- och miljöpsykologi, – om sociomateria och fenomenologi.

Det finns också tankar om hur materien socialiseras och värdeladdas. Fenomenologin handlar om hur tingen påverkar oss. Materien socialiseras och införlivas med oss, medvetet eller omedvetet. Begreppen ryms inom en del av filosofin men har även andra akademiska ingångar, såsom arkitektur- och miljöpsykologi.

Vad förmedlas till dig när du möts av exempelvis en vacker och välvårdad entré? Kontra mötet med en aluminiumport? Mottagaren varseblir känslor, förnimmelser, intryck, värderingar, status. Materien värdeladdas vilket aktiverar dig på ett eller annat sätt.

I boken ”Fasaden och stadsrummet” analyseras bland annat på vilket sätt materien förmedlar upplevelser, värderingar och förväntningar utifrån fenomenologin och sociomateriens perspektiv. Fredrik F. Wulz, 1991,  Byggförlaget,  ISBN:9789179880477.

Bygg snygga mellanboenden med en reception/lobby i entréplan

Med plats för sköna stolar, tidningar, ett café, några rum för möten och sammankomster… som kan hyras ut även till andra. Då blir det liv i huset. Runt huset, gärna en mindre trädgård med växthus/orangeri. En sida av husets utemiljö är avsett för stillhet och ro, en annan för sammankomster, grillkvällar etc, etc. I detta hus kan man umgås men också dra sig tillbaka. Där kan vi passa varandras hundar och katter, fråga efter varandra. Så vill jag bo själv. Jag är inte ensam om det. Men vart ska vi flytta?

Jag skulle gärna se ett slags kluster av flera olika slags senior- och äldreboenden intill varandra

Solid byggherre med tomtmark i Göteborg sökes för ett senior-bostadsprojekt / konceptboende, med tomtarea på ca 1500 kvm med plats för en trädgård. – Även flerfamiljshus kan ju ha en trädgård!!!

Vänligen kontakta mig Lena Palm, skapare av hemsidan. Låt oss göra något bra tillsammans!§

Naturen buffrar och läker. Det måste vara enkelt för seniorer att komma ut i det gröna. Det duger inte att behöva gå eller åka långa vägar.

En skön naturhörna nära bostaden har utomordentligt stor betydelse för äldres välmående. Såväl för samvaro som kontemplation. Helst med möjlighet till enklare aktiviteter som lättare odling där man kan vattna, skörda…plocka…smaka… Gärna med växthus… en hammock… en porlande damm.… Sköna och kravlösa miljöer att bara få vara i… minnas…eller glömma… bara vara, njuta… kanske förenas med något större. I kapitel 3 beskriver jag den så kallade gerotrencenden som äldre ofta genomgår. Läs gärna mer om det så förstår ni vikten av gröna miljöer.

Med naturen som sällskap är man sällan lika ensam och utsatt… Gröna miljöer kan lindra en stund, förmå ge ny kraft. Naturen kanske väcker minnen den egna barndomen eller när de egna barnen var små… och man själv var ung och spänstig…

Biophili – människans psyke och hela existens är kopplat till naturen ur ett evolutionärt perspektiv.

  • Människan har en inbyggd genetisk samhörighet med allt levande, med naturens växter och djur. Det benämns med begreppet biofili. Som handlar om människans genetiska släktskap med naturen och allt levande. Varför tar samhället inte bättre vara på denna vetenskapligt belagda kunskap?
  • Därför är det viktigt att det finns grön närmiljö i direkt anslutning till bostaden, på äldreboendet eller i kvartetet. Det ska vara enkelt att ta sig ut.
  • Att komma ut i dagsljus stärker äldres nattsömn varpå mindre rogivande tabletter behövs. Gröna verksamheter ger kravlös vardagsmotion. Trädgårdsbestyr, t.ex. att vattna och enkel odling är ett sätt att bara vara eller umgås utan krav eller en massa ord. Gröna verksamheter förstärker livet och länken till det eviga och djupt existentiella.
  • Möjlighet till gröna närmiljöer för seniorer är något jag verkligen förespråkar, ja brinner för, liksom för verkligt god arkitektur och genomtänkt inomhusmiljö.

Begreppet biophili har myntats av makarna Rachel och Stephen Kaplan. Båda är professorer i psykologi. Kaplans arbeten har betytt mycket för såväl ämnet landskapsarkitektur som inom psykologin och stressforskningen samt rehabilitering från cirka 1970- talet och framåt.

Utemiljön kan anpassas för alla åldrar och tillstånd, även de med demenssjukdom, depression, rörelsehinder, m.fl. Vi behöver bli bättre på att skapa utemiljöer som passar äldre utifrån var de befinner sig. Här har kommunernas parkförvaltningar något att ta tag i, liksom kommunala bostadsbolag.

I boken “Trädgårdsterapi” beskriver Patrik Grahn hur vi kan forma uterummen för maximal hälsoupplevelse. Även målgruppen äldre beskrivs. Patrik Grahn, är biolog och professor i landskaparkitektur vid SLU i Alnarp, och han har blivit ett mycket stort namn inom hälsa, natur och rehabilitering.

Vad behöver göras politiskt? Kommunerna , staten och regionerna via länsstyrelserna, – ta ert ansvar! Det görs inte tillräckligt idag!

  • Kommunerna måste tilldela mer mark till olika slags seniorboenden.
  • Kommunerna behöver underlätta byggprocessen i detaljplanearbetet. Omgående.
  • Länsstyrelsens ansvar: De har en kontrollfunktion och ska medverka i kommunens bostadsförsörjning. Länsstyrelserna ska initiera och stödja kommunerna att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Skärpning länsstyrelserna, det saknas olika seniorbostäder.

LÄNSTYRELSERNAS roll i bostadsplaneringen – skärpning tack!

Länsstyrelserna är statens förlängda arm. Deras roll är att lämna råd, information, underlag och yttranden till kommunen för deras planer för bostadsförsörjningen, – vilket brister idag runt om i landet. Syftet är att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och främja så att lämpliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Detta är EFTERSATT idag. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Slutkläm gällande bristen på seniorbostäder

    • Snart är antalet + 80 år fler än 500.000 i Sverige, – därtill alla övriga från 65 år och uppåt som kan behöva vård eller omsorg.
    • 35 procent av äldrehushållen från 65 år och uppåt bor ensamma. Endast 5 procent har en alternativ boendeform.
    • = Det behövs fler boenden där vi äldre kan bedriva egenvård med hjälp av varandras stöttning samt utifrån en bra utomhus- och boendemiljö som underlättar.
    • 400. 000 seniorer har inga egna barn som kan hjälpa och stötta på olika sätt som de egna barnen ofta gör. Se föregående punkt.
    • Hemtjänsten går redan på knäna, – nej på fotknölarna redan idag… liksom vården. Alla äldre som behöver hjälp får inte adekvat stöd och det kommer inte att förbättras i framtiden, – tvärtom är att räkna med.
    • Multisjuka äldre behöver givetvis sjukhem med trevlig och mysig atmosfär samtidigt som där finns medicinsk kompetens. Detta är helt outvecklat idag.

HJÄLP TILL ATT STÖDJA SENIORLOBBYNS ARBETE MED ATT KRÄVA BÄTTRE BOENDEMILJÖER OCH GRÖNA NÄRMILJÖER FÖR ALLA I GENERATION PLUS.

Swisha gärna och bidra till omkostnader för att hålla debatten levande. Stort tack på förhand.

Referenser och några lästips

Redaktörerna Maria Johansson och Marianne Kuller Studentlitteratur ca 450 kr. Finns på bibliotek att låna. Den börjar bli lite till åren (2005) men innehållet gäller ju fortfarande.

” Delar av baksidestexten: Miljöpsykologi är ett tvärvetenskapligt ämne som handlar om hur vi människor påverkas av vår omgivning. Här presenterar 20 miljöpsykologer sin forskning och sätter den i relation till den internationella miljöpsykologin. Antologin tar upp de huvudsakliga forskningsområdena inom svensk miljöpsykologi och behandlar fysiska miljöfaktorers inverkan på människan, miljöer för barn och äldre, För den som vill fördjupa sig ytterligare finns lästips och referenser i slutet av varje kapitel.”

Helle Wijk, redaktör, sjuksköterska som forskar och föreläser i ämnet evidensbaserad design. Ca 450 kr. Finns på bibliotek. En antologi.

” Färg, ljus, ljud, symbolers och estetikens betydelse i miljön presenteras på djupet liksom vikten av att införa natur, utsikt, djur och konstnärlig utsmyckning i miljön till gagn för en personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse.

Vårdmiljöforskning genomgår en expansiv utveckling och är i fokus inom vård och arkitektur. Den röda tråden genom boken är att se vårdmiljön som en central del i vårdandet och behandlingen, oavsett om det handlar om intensivvårdens högteknologiska miljöer, den psykiatriska slutenvården eller skapandet av hemkänsla inom äldrevårdens särskilda boenden.

Boken syftar till att vara en inspiration och pådrivande faktor i utvecklingen av arenor och arbetssätt där vårdens och arkitekturens företrädare tillsammans planerar, implementerar och utvärderar effekten av goda vårdmiljöer. Boken vänder sig både till studenter och professionella inom design och vård.”

Ola Nylander skriver så klokt och intressant om arkitektur och rumsplanering och bostadens betydelsefulla kvalitéer  – om sådant vi ser och inte ser men ändå upplever.

Ola Nylander, är konstnärlig professor i arkitektur på Chalmers och har skrivit en lång rad fantastiskt intressanta böcker.

Varför ska äldre med dålig ekonomi vara hänvisade att bo i gamla och svårstädade bostäder? Sveriges seniorer ska ha råd att bo i moderna hem som är enkla att hålla rena och är funktionella.  Men nejdå,  äldre med svag ekonomi måste hålla till godo med gamla bestånd som alltför ofta är lyhörda, dragiga och nedgånga. Och därför billiga. Ofta med färg som flagnar lätt, har gamla 50-60-70-80-90-tals skåp som saknar medar och ålderstigna inredningar. Badrummen är små och rymmer inte hjälpmedel. (=Urjobbigt för hemtjänstpersonalen!)  Tvättmaskin? Glöm det. 

Fönstren i dessa bostäder har hög höjd så att den äldre inte kan se ut… osv. Fönster ska vara lågt placerade givetvis / och nå längre ner … Suck. 

Höj pensionen eller åtminstone bostadstillägget. Pensionärer ska kunna lägga MINST 10.500 kr i boendekostnad. Och ha råd att leva i övrigt.

 SVERIGE  KAN  BÄTTRE ! 

10 punkter för en bättre ålderdom

 

Stöd Seniorlobbyns arbete
Swisha till:

0720  870 700

Innehåll